malin.bubblar.nu

Ja inget unikt i sig eftersom såna kommer dagligen.
I dag kom det ett reklam utskick från Yves Rocher. Jag är inte kund hos dem och har inga planer på att bli det heller så jag scrollade ner i mailet och klickade på länken där man kan tacka nej till fortsatta utskick. Jag suckade och tänkte ”när ska de fatta att jag inte vill ha deras reklammail?” För jag har nämligen tackat nej en gång tidigare. Nu är det ju inte alltid det funkar att klicka på dessa tacka-nej-länkar men detta är ju ändå ett stort företag så är de det minsta seriösa så borde de acceptera ett nej.

Ca 5 minuter efter att jag klickat på länken och fyllt i min mailadress så kom det ett mail från Yves Rocher:
”Hej!

Med vänlig hälsning,
Yves Rocher”
Alltså ett personligt mail från dem där de ber om ursäkt! Inte illa!

När vi nu är inne på det där med bättre sent än aldrig så tänkte jag visa lite fler bilder.
Har länge haft strul med mitt galleriplugin men nu har jag fått hjälp av Robin att fixa det. Tack Robin!

Detta är bilder från Stockholm. Två från oktober och resten från mellandagarna då sambon och jag var där på en minisemester.

[Visa som bildspel]

[View with PicLens]

Det blir att vara hemma en natt till.
När jag kom upp för att lägga mig efter att ha skrivit förra inlägget så tog jag tempen på den rödblossiga sonen, den pep på 39,8! Jag gav hon en Alvedon och en timme senare vaknade jag av hans gråt då han badade i svett. Hela sängen var blöt och han var nästan kall. Min stackars lille kille. Bäddade torrt och han somnade om.

I morse när vi vaknade hade han 38,6. Fortfarande feber alltså men inte över 39…än. Han fastar tydligen också mitt i allt detta för frukosten bestod av ett glas mjölk, inget mer. Sen återvände han till soffan och Barnkanalen. Säga vad man vill om barn och TV-tittande men när de är sjuka är det suveränt.

Dax för dagens första kopp java.
Go Jöss!

Just nu skulle jag ha varit på jobbet för ett nattpass. Istället sitter jag här vid datorn och slösurfar. Skolkar från jobbet känns det som. Borde väl ta och gå och lägga mig när jag faktiskt får.

Sonen är sjuk. Han är hängig och febrig. Örontermometern pep till vid 39.3 tidigare på dagen. Han har sovit mycket och ätit lite. Jag måste vara hemma med honom i morgon. Därför VAB:ar jag i natt. Jag kan ju inte jobba hela natten och sen ta hand om honom hela dagen och sen fortsätta jobba nästa natt också och tro att jag gör ett bra jobb. Sambon har en massa dumma möten inplanerade så han kunde inte vara hemma.
Känns lite skumt att vara hemma för sjukt barn på natten när alla ändå är hemma och sover. Men det är ju så det måste bli.

Hoppas sonen piggar på sig fort så jag kan jobba nästa natt…och nästa…eller att sambon kan vara hemma.

…det är frågan. Ja, välja alltså.

Det är ju snart val…igen. Måste erkänna att jag är fruktansvärt dåligt insatt i detta.

Skyller på att jag tycker det är fruktansvärt tråkigt med politik. EU-politik är väl nästan ännu värre. Krångligt, byråkratiskt och kostar massor med pengar. Det lovas i stort sett guld och gröna skogar men när det kommer till kritan är det lite de håller.

Det som stör mig allra mest i dessa valtider är alla dessa plakat som sätts upp runt om på de mest konstiga ställen av alla partier. De förfular naturen likt klottertags på betongväggarna. Värre blir de när de stått ute ett antal regndagar. Då har skärmarna kroknat av vätan och den påklistrade affischen är oftast både trasig och blekt.
Finns det inget bättre sätt att nå ut med sina budskap än dessa plakat?

I kväll blir det nattjobb igen. Slutade ju på neo i söndags så nu blir det nattjobb på förlossningen för hela slanten, ja i alla fall så när som på tre dagturer i sommar.

Sambon tog barnen till skola och dagis i morse så jag fick lite extra lång sovmorgon. Har inte riktigt kommit på bästa modellen för att ladda inför första natten. Så jag får testa mig fram lite nu när det bara blir nätter. Tidigare har det ju varit lite nätter här och där bara.

Blir i allafall kul att vara tillbaka på förlossningen igen.

I dag när vi var på väg till stan så plingade plötsligt bensinlampan till i bilen. Jag sa till sonen att vi måste komma ihåg att tanka innan vi åkte hem för annars kanske vi bara kom halvvägs.
-”Då får vi ringa bärgningsbilen” svarade sonen.
-”Nä då ringer vi nog morfar så får han komma med lite bensin för bärgningsbilar är så dyra.”
-”Ja morfar är bra, han vet nog numret till bärgningsbilen. Morfar är bra för han kan laga saker, precis som pappa.”
Det var tyst en liten stund sen sa han tankfullt igen: -”Morfar är bra han!”

Gulligt va?!

I förra veckan när dottern kom hem och vi satt och fikade lite tillsammans så säger hon plötsligt:
”Mamma, jag har frågat chans på Edvin.” Jag höll nästan på att sätta kaffet i vrångstrupen, -jösses, börjar man med sånt redan tänkte jag. Hon är ju bara sex, snart sju. Jag fann mig ändå och svarade:
”Jahaaa. Vad svarade han då?”
-”Jaa.”
-”Jaha, så ni är ihop nu?”
-”Näää.” svarade dottern med munnen full av bulle.
-”Varför inte det då?” frågade jag medan jag var tvungen att bita ihop för att inte börja skratta.
-”Nä för han var tvungen att tänka lite för han hade så många att välja på.”
-”Jahaaa….” Skrattet var verkligen nära nu. …”så han skulle välja den sötaste då eller?”
-”Japp.”
-”Men jag trodde du var kär i Sebastian?!”
-”Men mamma, det var ju när vi gick på dagis, då satt vi och pussades under bordet!”
-”Jaha, jaså gjorde ni.” Jag kände hur jag nästan blev generad men samtidigt förvånad för det har hon inte sagt tidigare.
-”Varför frågade du just Edvin?”
-”Jo för han gör mig glad!”

Åhh, vad gulligt tänkte jag och kände mig rörd långt in i mammahjärtat. Han var alltså inte bara söt utan snäll och rolig också.
I dag frågade jag om hon fått något svar från Edvin ännu.
-”Nää, men han hade valt bort några så nu är det bara jag, Tova och Alexandra kvar.”
-”Jaha, då får vi hålla tummarna att han väljer dig då.”
-”Jaaaa.”

…Fortsättning följer!

Som födelsedagspresent av Landstinget när man fyller 40 får man en kallelse till mammografi. Ja den landade nästintill på dagen i min brevlåda.
I dag var det i allafall dax att infinna sig på Bröstenheten och få sina behag ihopklämda till oigenkännlighet.
Sonen var med eftersom jag var ledig i dag. Han är en väldigt tuttfixerad ung man som gärna påtalar att han minsann kunde se mina tuttar när vi duschar tillsammans. Får han chansen så känner han gärna lite på dem också. Så har dottern aldrig varit. Generna kanske?
Han tyckte det var väldigt spännande att se mamma ta bröstbilder och hjälpte röntgensköterskan att tala om när bilderna ploppade upp på skärmen så hon kunde ta nästa bild. Han sken i kapp med den frånvarande solen.

Efteråt var vi till vår ”nyckelperson” på kliniken för jag skulle lämna igen mina nycklar. Jag gick ju min sista tur på neo i går. Det kändes lite sorgligt samtidigt som det känns jättekul att liksom gå vidare. Jag har ändå varit anställd på neo i 10 år nu.

Därefter vidare till förlossningen för att se om chefen var på plats. Det var hon visserligen men inte hade hon tid med mig heller så det blev ogjort ärende. Vi fick i alla fall lite fika där och sonen var lycklig för att hans ”pepparkaksgumma” var på plats i dag. Det är en av våra undersköterskor som han fick pepparkakor av vid ett tidigare besök och hon var även med när han föddes. Så hon står högt i kurs hos honom.

På hemvägen var vi till en glasmästare och fick två stenskott i rutan på bilen lagade. Skulle ha gjorts för länge sen men det är ju inte sånt man kommer ihåg direkt. Nu är det i alla fall gjort och det kostade hela 200 kronor. Betydligt billigare än om man måste betala för att byta hela rutan pga spricka.

Lagom när vi kom hem slutade dottern i skolan och kom hem dyblöt på cykel. Eller bara håret förresten, för hon hade ju regnställ på sig.
Regnat har det gjort hela eftermiddagen så vi har bara kurat inne. Mysigt det med ibland.
Ha det!